Sedan 2025 har vi en nationell organisation som kallas Svensk nod för diamant öppen tillgång, som skapades för att främja samarbete kring nya vägar till öppen utgivning. Noden samlar 12 organisationer, forskningsbibliotek och forskningsfinansiärer, i Sverige som alla arbetar aktivt med frågor om öppen vetenskap. Verksamheten består av en arbetsgrupp som planerar och genomför aktiviteter. Beslut inom projektet fattas av en styrgrupp med nio representanter i ledande positioner från svenska forskningsbibliotek och finansiärer. Samarbetet informeras och stöds av det europeiska projektet European Diamond Capacity Hub (https://edch.eu/) för att säkerställa att vi samordnar insatser i hela Europa. Syftet med enkäten vi rapporterar om här är att samla in underlag och analysera nuläget inom ramen för projektet. Rapporten är nu publicerad och där beskriver vi resultatet och lämnar förslag på fortsatta aktiviteter.

Utgivning för det allmännas bästa

Diamant öppen tillgång (Diamond Open Access) är ett globalt begrepp som innefattar digital utgivning som är öppet tillgänglig, ägs eller drivs av forskare, som har en icke-kommersiell karaktär, där materialet är sakkunniggranskat och där det inte finns några avgifter för att läsa eller publicera material. Begreppet innefattar också en syn på öppen vetenskaplig utgivning som något för det allmännas bästa, se även definitionen från UNESCO här: https://www.unesco.org/en/diamond-open-access

Det konstaterades tidigt i samarbetsprojektet att det behövde samlas in mer information om hur vetenskaplig utgivning i Sverige kan utvecklas. Framför allt ville vi säkerställa att aktiviteter som syftar till att stödja diamant öppen tillgång är kopplade till faktiska behov bland redaktörer och utgivare runtom i landet. Vi skapade en enkät för att samla in så mycket information som möjligt från så många intressenter som möjligt. Enkäten skickades sedan ut till 248 tidskriftsredaktörer under hösten 2025.

Resultat från enkäten

I början av arbetet med enkäten uppdaterades den lista över svenska vetenskapliga tidskrifter som användes för utredningen om öppen tillgång redan 2018 (Kungliga biblioteket, 2019). Urvalet består av tidskrifter med svenskt redaktörskap och/eller ett redaktionskontor baserat i Sverige, även om de kan ha en internationell publik. När listan uppdaterades kunde vi identifiera 248 tidskrifter som var relevanta för undersökningen. En initial analys noterade att 129 av tidskrifterna i listan skulle kunna få stämpeln ”diamant öppen tillgång” redan idag, men att ett flertal skulle behöva bättre infrastrukturellt stöd för att uppfylla alla kriterier.

93 tidskriftsredaktörer svarade på enkäten, vilket ger en svarsfrekvens på 38%. De flesta som svarade på enkäten representerade tidskrifter inom humaniora och samhällsvetenskap, men alla akademiska fält är representerade bland svaren. Tidskrifterna i studien ges ut av 20 olika plattformar eller förlag, både kommersiella och icke-kommersiella. 77% angav att tidskriften är öppet tillgänglig redan idag, varav 11% räknas som ”hybrid”, dvs. de innehåller både öppet material och artiklar som kräver prenumerationsavgift.

Många av tidskrifterna i studien, ca 41%, räknas i sammanhanget som ganska små publikationer, dvs. de ger ut mellan 6–15 sakkunniggranskade artiklar per år. Flertalet av respondenterna anger i fritextsvar att de vill utveckla verksamheten och publicera mer innehåll med högre frekvens. De vill att det som publiceras i tidskriften verkligen ska räknas när forskare ska meritera sig, och att de önskar ökad spridning via databaser. Samtidigt som de anger att de har höga ambitioner och vill utveckla sin tidskrift framkommer i undersökningen att 26% av tidskrifterna inte har täckning för alla kostnader, och att ännu fler indikerar att de inte har tillräckliga resurser för att utvecklas i den önskade riktningen.

Det som skiljer den här enkäten från tidigare undersökningar (se t.ex. rapporten ”Ekonomiskt och tekniskt stöd till tidskrifter som publicerar med öppen tillgång”, Kungliga biblioteket, 2019) är att vi ville ta reda på mer om tidskrifternas dolda kostnader i form av det redaktionella arbetet. Redaktörerna arbetar ofta med tidskriften som ett extra uppdrag och noterar att mycket av jobbet med att granska innehåll sker utanför ordinarie arbetstid. De noterar i många fall att detta även sker utan ekonomisk eller annan kompensation, eller att universiteten värderar arbetet som tillräckligt meriterande. De flesta respondenter anger att de spenderar mindre än 25% av en helårsarbetstid på redaktionellt arbete, vilket innefattar manushantering, administration av sakkunniggranskning, redigering av material före publicering samt kommunikation med författare och andra redaktörer.

Slutsatser och framtidsplaner

Rapportens slutsats är att det finns en levande och uppskattad publiceringskultur i Sverige, med flertalet tidskrifter som är viktiga kanaler inom sina respektive ämnesområden. Dock behövs gemensamma och nationella insatser om de ska kunna fortsätta sin verksamhet och fungera som effektiva kanaler för spridning av forskning.

Svensk nod för diamant öppen tillgång vill därför föreslå ett antal insatser som ska stödja utvecklingen mot mer högkvalitativ, rättvis, transparent, tillförlitlig och öppen vetenskaplig utgivning i Sverige. Förslaget innebär fyra övergripande rekommendationer:

1. Skapa en nationell och hållbar finansieringsmodell för tidskrifter inom alla ämnesområden som långsiktigt skapar förutsättningar för utgivning av hög teknisk och akademisk kvalitet. Stödet bör organiseras inom ramen för ett befintligt ramverk, t.ex. via Vetenskapsrådets tidskriftsstöd eller genom att utöka Bibsamkonsortiets verksamhet så att den inkluderar betalning för öppen tillgång utanför avtal med kommersiella förlag. En del av stödet bör kanaliseras till lärosätenas befintliga infrastruktur för utgivning, samtidigt som det möjliggör redaktörernas oberoende genom direkt eller indirekt stöd kopplat till den tid de lägger ner på det redaktionella arbetet.
2. Effektivisera lärosätenas verksamhet som syftar till att stödja öppen utgivning genom bredare samarbeten och ett distribuerat stöd för diamant öppen tillgång. Förslaget innebär att lärosäten och forskningsfinansiärer i Sverige delar resurser, såsom kompetens och infrastruktur, i större utsträckning. Samordning av detta bör ske på nationell nivå, exempelvis genom Svensk nod för diamant öppen tillgång.
3. Utveckla kvaliteten i utgivningen genom att lärosätesutgivarna får i uppdrag att leverera stöd i linje med de kvalitetshöjande åtgärder som föreslås i ramverket Diamond Open Access Standard, DOAS, samt bidra till utvecklingen av detta ramverk utifrån svenska förhållanden. Förslag på kvalitetshöjande aktiviteter är standardisering av metadatastrukturer för att öka spridningen av publikationer och att ett gemensamt ramverk för klassificering av olika metoder för sakkunniggranskning tas fram. Svenska publikationer bör uppnå en miniminivå för att kunna användas som grund för meritering av svenska forskare.
4. Understödja en hållbar finansiering, utökad stödverksamhet och kvalitetsutveckling av den forskardrivna utgivningen genom att lärosäten och forskningsfinansiärer har en gemensam organisation som kan genomföra rekommendationerna. Svensk nod för diamant öppen tillgång föreslås därmed bli ett långsiktigt projekt som får i uppgift att samordna och effektivisera lärosätesutgivningen i Sverige.

Hittills har styrgruppen för Svensk nod för diamant öppen tillgång beslutat att projektet ska fortsätta ett år till för att etablera ovanstående förslag. Arbetsgruppen har fått i uppdrag att ta fram underlag och förslag till fortsatta aktiviteter i linje med rekommendationerna 1–3. Det ska bli spännande att se vad arbetsgruppen kommer fram till. Vi kommer att rapportera om aktiviteterna på denna webbplats.